Glömde att jag lovat att ta in en bild på den där förbaskade väskan, som jag så stort skulle sy efter mönster i ”Quiltmagasinet”.
Tänkte att jag för en gångs skull, skulle försöka mig på att sy efter mönster.
Men jag kan bara konstatera: Det är INTE min grej alltså !
Hur som helst,så tyckte jag att det var en kul idé, eftersom man på väskan skulle sy på en gammal virkad duk, som dekoration.
Och eftersom jag tillhör den generationen, som har virkade dukar i skåpet, (visserligen inte lika många som jag en gång hade, men ändå. Har nog sparat de, som jag själv har virkat i min fagra ungdom.)
Och eftersom väskan skulle prydas av en virkad duk, och jag tyckte att det var ju lite åt det romantiska hållet, så skulle jag kika i mina tyglådor om jag hade nåt tyg, som var lite romantiskt:
Nu är ju inte jag nån romantisk person, åtminstone inte när det gäller tyger, så jag hade bara ett tyg, som jag tyckte var romantiskt. Men när jag tittat på det ett tag, så kände jag att det var alldeles för snyggt för att användas till detta experiment.
Så jag hittade två bitar med rea- tyg, som fick duga.
Men som ni säkert redan har läst, så fattade jag ingenting av beskrivningen efter ett tag, och måste kalla in förstärkning.
Ringde till min quiltande goda vän Eva, och bad henne göra en akut utryckning för att konstatera om det verkligen var jag som var dum i huvudet, eller om det var nåt ”knas” med beskrivningen.
Eva var snäll och kom, vi fikade och vi läste beskrivningen.
Vi hade min ”prototyp” på bordet och vi vek tyget hit och dit, vi nålade och nålade om, och läste en gång till, och vek tyget på ett annat sätt…nålade igen…och till slut så konstaterade vi, att det kanske inte var jag som var dum i huvudet. För Eva förstod ingenting heller!
Så då gjorde jag precis som jag brukar göra………jag hittade på nåt själv, för att det skulle bli klar…..och här är den på bild……..så här blev den…både med och utan beskriving…..
Lev väl…………och kom ihåg friskvården!!!!